I ett skede när alla tankar virvlar runt som löv i en höstvind, känner jag ett behov av att låta en del ta form i ord. Vad kan vara bättre än att pränta ner dem på denna blogg, med hjälp av tangenterna. Min vardag, mina innersta tankar, mina ytliga funderingar kan, för en gångs skull, få ett utrymme alldeles för sig själva.

Hur många?

tisdag 30 juni 2015

Slöjdminnen!

Jag har ett paket på Ica att hämta. Äntligen har väggdekalerna till slöjdsalen kommit. När jag står där och väntar på min tur ser jag ett välbekant ansikte i ögonvrån. Ibland är slumpen lite lustig för bredvid mig i kön står min gamla slöjdfröken. Plötsligt översköljs jag av minnen från min skoltid och då framförallt från slöjden. Jag var inget bra på slöjd. I alla fall inte när min fröken sa sitt. Hon tyckte inte om mig och jag förmodar att det var ömsesidigt. När alla skulle sy förklädesklänning ville jag sy anorak och när andra tog blommiga tyger ville jag ha enfärgat. Inser så här i  efterhand att jag var ganska motvalls och inte alldeles lätt att tas med. Förstår också att min kreativa sida inte riktigt passade in i frökens slöjdtänk. Tillbaka i verkligheten nickar vi och säger hej till varandra. En tanke far genom huvudet att jag kanske borde berätta om att jag numera är slöjdfröken och att jag älskar det. Det får stanna vid en tanke men jag får en insikt om att min gamla slöjdfröken har stor del i hur jag är i mitt jobb. Eller mer kanske hur jag inte är.

tisdag 23 juni 2015

Ut och in!

Varenda låda, hylla, skåp och pärm är ut-och invända och sorterade in i minsta detalj. Kastberget växer för varje rensad stund och det som göms i hörnen kommer fram i ljuset. Det dyker upp skatter från fornstora dagar vill jag lova. Eller vad sägs om blåstenciler med virkningsbeskrivningar och stickmönster med orange mönsterstickad tröja ala 70-tal. Broderiböcker och monogramhäften från tiden innan jag ens var påtänkt. Ja, den som spar han har. En del tyger känner jag igen från min egen skoltid och dammet har liksom kommit till på köpet. Nu väntar nya tider och jag riktigt längtar efter att dörren till den uppfräschade salen slås upp i augusti.

måndag 22 juni 2015

Röj!

Dags för utflyttning och inflyttning! Känner mig lite som Vihelm Mobergs Utvandrarna och Invandrarna. Inte för att flytten är så lång, men omvälvande och vägen till något annat. Eller nygammalt kanske man kan säga. Jag lämnar något för att starta upp något nytt och jag vet inte riktigt var det landar. Spännande, ja och pirrigt. Aningen stökigt och mycket att göra och tänka på innan allt faller på plats. Ett röj innan jag har flyttat in mig och fixat så att min prägel är lagd.

söndag 21 juni 2015

Trääligt!

Det är så j-a trääligt att klippa gräs! Mm jag kan bara hålla med. Dock är det träliga mest innan man klipper. När man väl klipper så är det inte mycket att tänka på utan det är bara att köra på. Kroppen får jobba och det är ändå rätt skönt. Men känslan efteråt är obeskrivlig. Doften av nyklippt gräs fyller näsborrarna till brädden och synen av den ansade trädgården är en lisa för själen. Tillfredsställelsen av att själv ha åstadkommit detta är fantastisk. Det är mer än en dubbel glädje i detta. Dels har jag tagit mig över tröskeln, dels har kroppen fått sitt och sist men kanske störst en känsla av förnöjsamhet som inträder efteråt. Och ändå är det lika, j-a trääligt nästa gång.

lördag 13 juni 2015

Min dotter!

Hon är inte bara snygg, hon är cool och fantastiskt fin. Och som om det inte är nog så är hon klok. Klok, omtänksam, hänsynsfull och vidsynt! Det är inte bara en vacker fasad utan där finns en insida som är full av kärlek och en och annan överraskning. Om och om igen visar hon på hur stark, modig och strålande hon är. Hon har alltid något gott att säga om alla och hon försöker alltid förstå även när andra sviktar. Aldrig tvekar hon att öppna sin famn för tröst eller ge en klapp på axeln, ja till och med en spark i ändan när så behövs. Hon är en vän att hålla i även när det är som mörkast, det har hon bevisat många gånger. När hon gör något går hon "all in". Nu senast intog hon inte bara scenen utan även publikens hjärtan. Ett strålande framträdande som bländade oss alla. Hon är min stjärna och min allra bästa vän och jag älskar henne till stjärnorna och tillbaks.

torsdag 11 juni 2015

Sommarlov

Då är det efterlängtade sommarlovet äntligen här. Samtidigt kom sommaren med buller och bång, eller ja i alla fall med solsken och sommarlovsång. Själv har jag bävat inför denna dag och ärligt inte längtat som man brukar efter ett långt läsår. Nej i år betyder sommarlov avsked och ett stort och kännbart sådant. Nu släpper jag taget om en "mina ungar" och låter någon annan ta över. Ett år rusar iväg när man har roligt och roligt har vi haft. Så mycket de har lärt mig och som jag har fått äran att lära dem. Jag har gjort allt för att ge dem kunskap och verktyg att göra något med den och som tack har de för alltid stulit en bit av mitt hjärta. För där kommer de att finnas - för alltid. Det är med vemod i hjärtat jag lämnar över stafettpinnen till en annan lärare men jag vet också att det finns ingen bättre som jag skulle vilja lämna över till.
Kramar, blommor, solsken och sång men också många tårar och en stor tomhet präglade denna ljuvliga sommardag. Morgondagen lurar runt hörnet och framtiden ligger framför oss men allra först den efterlängtade sommaren.

måndag 8 juni 2015

Klister!

Alla vet vi att folk pratar om en, mer eller mindre men pratas gör det. Kanske inte så ofta som man själv tror men att det snackas. Vi snackar ju lite till mans, då och då. Om andra! Oftast kanske i goda ordalag men visst händer det att en och annan syrlig kommentar blir sagd. Ibland kommer det fram till ens öron genom någon helt annan och det kanske inte alltid är meningen. Det där sagda blir taget ur sitt sammanhang och kan tolkas på ett helt galet sätt än det var menat. Ibland fastnar de där orden, som sprids vidare, som ett klister och det är svårt att värja sig. De sårar och svider. Andra gånger skakas de av lätt som en fjäder. Närsom kan man behöva någon att dryfta detta med, någon att lita på, någon som lyssnar och stöttar. Och det har jag! Fantastiska människor som bara finns där och bara är bäst.