Åh vilken underbar dag!

Vissa dagar faller allt på plats. Det är som att lägga pussel och utan avbrott hitta nya bitar att lägga dit. Lite som att vara ett med tiden och det som händer. Hursomhelst så har dagen idag varit som ett mål i krysset. På jobbet gick jag omkring med en euforisk känsla av att vara på rätt ställe. Fantastiska ungar som tar emot det jag har att ge och ger dubbelt igen. Så finns där också underbara kollegor, att bolla med, att diskutera pedagogiska frågor med, att älta med och framförallt att skratta gott med. Dagen avrundad med soffmys, en bra film och det bästa sällskap jag kan drömma om - nämligen dottern. Åh, vilken dag och vilken härlig film, som grädden på moset.

Inte särskilt rättvist!

Alla människor har lika värde! Det låter så fint och det är så vi vill att det ska vara, i alla fall i den bästa av världar. Visst borde vi vara lika inför lag och rätt och visst borde vi alla ha rätt till samma rättvisa. Alla borde ha samma rättigheter men också samma skyldigheter. Nu vet vi alla att detta är en utopi. Skillnader och orättvisor kommer alltid att finnas och det på grund av ras, kön eller religion. Dock finns det både skillnader och orättvisor i vår vardag, på vår arbetsplats eller hemmavid. Det är inte alltid det syns eller uppmärksammas och ibland är det bagateller eller berör rent världsliga ting. För om man jämför tex den stora orättvisan om livsmedel, där en del av världen lever i ett sjukligt överflöd och andra delar lever, om knappt, i en tillvaro av svält, så är våra vardagsorättvisor bara petitesser. Dock kan det vara tungt att bära om än inte livshotande att en del människors möjligheter kräver andras skyldigheter och en del människors skyldigheter utplånar möjligheten till rättigheter. Rättvisa är inte lika för alla men ren orättvisa drabbar, de som drabbas, lika hårt. Det finns två rättvisor i världen - att vi föds och att vi dör och det är heller inte särskilt rättvist!

Slöseri med tid!

Att slösa med tiden är som att stoppa pengar i en burk med hål i botten. Du har ingen nytta av den och du får aldrig igen den. Att sedan slösa tid på att beklaga sig över bortkastad tid måste vara höjden av slöseri med tid. Ändå är det så svårt att låta bli att frustreras över tid som tickar i väg tillsammans med något som känns ointressant och onödigt. Tanken på det som skulle ha kunnat blivit gjort dränerar kraften som om man verkligen skulle ha gjort det och ändå finns vetskapen om att det väntar på att göras. När tiden får vingar beror det oftast på att det man gör är så roligt och intressant eller så viktigt att den bara flyger sin väg. Det går inte att spara tid i en sparbössa, det finns inga tidsaktier på börsen men vi kan investera i den tid vi har. Tiden behöver inte alltid vara produktiv, nyttig eller planerad in i minsta detalj. Använd tiden, njut av den spontant och dela den generöst med andra men vi ska inte kasta bort den genom att gräma oss över tidsslöseri.

A-lag!

Det finns flera olika innebörder och betydelser för begreppet a-lag. A-lagen är ju de lag som spelar i den högre divisionen och som är förebilder för de yngre spelarna. Det är också de som kostar mest i en förening och som kanske är det mest intressanta laget för gemene man. A-laget kallas också de som ofta sitter på torg och parkbänkar. De som är lite vid sidan av det etablerade samhället men som accepterar varandra som de är. Oftast handlar det om missbruk i någon form.
För mig står a-lag för arbetslag. Jag tillhör ett arbetslag och här är ingen vid sidan av. Alla är delaktiga, det är högt i tak och respekt visas. Vi kostar inte mycket men vi ger desto mer. Vi är förebilder för varandra och för våra elever och vi accepterar varandras olikheter. Någonstans finns det likheter som kan dras mellan dessa olika begrepp av a-lag liksom det finns stora skillnader. Mitt a-lag är för mig det bästa. Där hör jag hemma, där får jag vara mig själv, där får jag växa och utvecklas. Mina arbetskamrater som finns runtomkring, ja all personal förgyller mitt liv och ger glitter åt min vardag. Tack för att ni finns!

Dimman lättar!

Dimman ligger tät utanför och i augusti brukar det båda för en solig och varm dag. I mitt huvud surrar en sång som jag lärde en gång för länge, länge sen. Vattenmoln som faller ner, som regn, som snö som singlar ner.......... luften stiger upp mot himlen och bildar vattenmoln som faller ner...
För mig betyder det att det finns risk för att dimman lättar, stiger upp mot skyn och bildar ulliga, små, söta vattenmoln som faller ner...

Vemod!

I dag smög sig en kylig vind bak min rygg, den förde med sig budskapet om att sommaren är på väg mot sitt slut. Den däringa luften brukar jag kalla för augustiluft men idag gav den en försmak av september. Denna sommar är det många som väntat på solen, värmen och varma vindar men i år kom sommaren av sig. Kanske kan vi vänta oss några fina augustidagar och en brittsommar så småningom men sommaren är och förblir snart endast ett minne. Det är med ett visst vemod som jag ändå ser fram emot hösten med kurande skymning och tända ljus.

Så var man igång igen!

Tänk så fort ens medvetna anpassar sig efter det som händer och sker. I går sommar och semester, OS i tv-rutan och allmänt ta-dagen-som-den-kommer-attityd. I dag inkastad i verkligheten, som inte ens är min normalt, och fullpumpad med nya kunskaper, infallsvinklar och insikter. I morgon är det dags att ta itu med uppstyrning av ett nytt läsår, schema, planeringar, material, iordningställa och hålla på och hålla på. Om en vecka idag då kommer barna, eleverna, och då börjar allt på allvar men framför med lust. Som sagt flexibel är bara förnamnet!